Vad är en ingenjör?

Maja Fjaestad, teknikhistoriker KTH

Ordet ingenjör kommer från medeltidslatinets ”ingenium” som betydde ”krigsmaskin”, och yrkesbeteckningen avsåg på medeltiden just personer som hanterade krigsmateriel. Med tiden kom begreppet att breddas och beteckna en mer allmän teknisk kompetens.

Ingenjörsutbildningar fick en tydligare teoretisk prägel med introduktionen av de tekniska högskolorna; Teknologiska institutet (sedermera KTH) 1827 och Chalmerska slöjdskolan 1829. Vid slutet av 1800-talet fanns drygt 2000 ingenjörer med högskoleutbildning i Sverige. Men många vägar fanns att bli ingenjör: även tekniska elementarskolor (gymnasier) utbildade ingenjörer, och under mitten av 1900-talet blev ”Hermodsingenjör” ett begrepp för de studenter, ofta med arbetarklassbakgrund, som läste till ingenjör per korrespondens.

På de tekniska högskolorna fanns tidigt utbildningarna i maskinbyggnadskonst, kemi, väg- och vattenbyggnadskonst, arkitektur, skeppsbyggnad samt Bergsskolan, och det var också dessa som låg till grund för STF:s fackavdelningar. Utbildningarna förgrenades och växte allteftersom, och idag utbildas ingenjörer på en uppsjö olika program.

Civilingenjör stadfästes som examenstitel för högskoleutbildade ingenjörer 1915. Antalet civilingenjörer ökade från ca 7 000 på 1930-talet till 52 000 på 1980-talet; antalet ingenjörer med gymnasie- eller kortare institutsutbildning från 11 000 till 185 000 under samma tidsperiod. Ingenjörsyrken stod högst på önskelistan när 1950-talets pojkar önskade om sin framtid. År 2011 organiserar Sveriges Ingenjörer 134 000 högskoleutbildade ingenjörer .

Svenska Teknologföreningen, STF var civilingenjörernas huvudsakliga intresseorgan tills Sveriges Civilingenjörsförbund, CF bildades 1954, medan SIF organiserade såväl läroverksingenjörer som civilingenjörer. Vi berättar mer om ingenjörernas yrkesföreningar, fackliga organisering och utbildningsvägar under temat Organisering.


Källor:
Nationalencyklopedin
B. Berner, Teknikens värld: Teknisk förändring och ingenjörsarbete i svensk industri (1981)
Berner, Boel, Sakernas tillstånd : kön, klass, teknisk expertis (Stockholm, 1996)


Dessa sidor är publicerade av TAM-Arkiv i syfte att tillgängliggöra de arkiv vi förvaltar för våra medlemmar och relaterade arkivdeponenter inom tjänstemanna- och akademikergrupperna och att bilda kunskap om deras historia och samhällsbetydelse.

s klubbrum, lokalerna vid Brunkebergstorg
Från Svenska Teknologförenigens klubbrum.