Vilka är tjänstemännen : från då till nu

Hur har tjänstemannayrkena, som idag ofta fordrar akademisk utbildning, förändrats över tiden? När har olika yrken växt fram — och varför?

Kontorister. Foto KH Hernried. Publ i TCO-tidningen 7/1957.
Laboratorieassistenter, 1980-tal. Foto Åke E-Son Lindman.
Datorer allt vanligare på kontoren, 1970-tal. Foto Peter Gullers.
Kontor på Fagersta bruk, 1910.
Tjänsteman på kontor. SBmf:s ombudsmannaexpedition på Kungsgatan 7, år 1937. TAM-Arkiv.
Bergviks kontor, 1900.
Flygplanstillverkning på ABA i Bromma 1946. Foto KW Gullers.
Stockholmstidningens redaktion ca 1920. TAM-Arkiv/SJF.
Apoteksofficin i Bergsjö, 1930-tal. Apotekarsocietens museum.
Bankaffärer på Svenska Handelsbankens kontor i Horndal, 1920-tal. Kungliga Myntkabinettets bildarkiv.
Huvudtelegrafen vid Brunkebergstorg i Stockholm, 1920-tal. TAM-Arkiv.
En skolklass med sin lärare utanför skolan i Kainulasjärvi, Tärendö, 1920-tal. Nordiska museets bildarkiv.
Tullinspektion på Skeppsbron i Stockholm, 1910-tal. Tullmuseets bildarkiv.
En tjänsteman vid sin skrivpulpet, sekelskiftet. Från Nordiska museets bildarkiv.

Tjänstemannayrkenas utveckling

Vid 1800-talets mitt var tre procent av Sveriges yrkesverksamma befolkning tjänstemän. Idag är andelen drygt femtio procent. Andelen tjänstemän med akademisk utbildning har ökat. Den stora ökningen har många orsaker.

Industrialiseringen i Sverige gick relativt fort från 1880 och framåt. Landet har förvandlats från ett fattigt land till en välfärdsstat. Tjänsteproduktionen har kommit att sysselsätta allt fler. Tekniska hjälpmedel, som datorer, smarta telefoner, internet, trådlös kommunikation m.m. har förändrat produktionsvillkoren för arbetet. Arbetstillfällen och yrken har skapats inom industri, banker, handel, utbildning, myndigheter samt inom vård och omsorg. Tjänstemannayrkena har också förändrats i takt med samhällsutvecklingen.

Under denna period har tjänstemännen byggt upp sina fackliga organisationer.

Sverige skiljer sig från andra länder genom att en stor del av tjänstemännen, 73 procent år 2011, är fackligt organiserade.

Tjänstemannaavtalet

NågraTCO-förbund har ändrat namn och då utelämnat benämningen tjänsteman, Kommunaltjänstemannaförbundet (SKTF) är sedan 2010 Vision, Industritjänstemannaförbundet (Sif) (tidigare Svenska Industritjänstemannaförbundet, SIF) och Handelstjänstemannaförbundet (HTF) är sedan 2008 Unionen, Statstjänstemannaförbundet (ST) har idag namnet Fackförbundet ST. Men begreppet tjänsteman är fortfarande adekvat. Både TCO:s och Saco:s samtliga förbund med merparten av sina medlemmar är verksamma inom det privata området och faller därmed inom tjänstemannaavtalets område. På det offentliga området tillämpas samma avtal för tjänstemän och arbetare.Det första avgörande avtalet för tjänstemän om allmänna villkor på industrins område tecknas mellan Verkstadsföreningen (VF, numera Teknikföretagen) och SIF 1942. Arbetaravtalet tillkom redan 1906 med decemberkompromissen mellan Landsorganisationen (LO) och Svenska arbetsgivarföreningen (SAF). Från dessa startår har svensk arbetsmarknad delats upp i två avtalsområden. LO är centralorganisation inom arbetaravtalets område. Två centralorganisationer TCO och Saco finns på tjänstemannaavtalets område.

Texten har ursprungligen skrivits för TAM-Arkiv av Ingrid Wahlund och Thord Wallén år 1989. Reviderad av Lars-Erik Hansen med tillägg rörande yrken inom Saco av Anders Björnsson och komplettering av yrken inom TCO av Björn Holmberg, 2012. TAM-Arkivs forskningsråd har lämnat värdefulla synpunkter.


Litteratur

→ Förteckning över (huvudsakligen svensk) litteratur om tjänstemän utgiven under perioden 1990 till 2002 (120 kb)