Ingvar Andersson berättar

Maja Fjaestad, teknikhistoriker KTH

Ingvar Andersson är mångårig medarbetare på Sida. Som ung byggnadsingenjör åkte han som volontär till Afrika, en upplevelse som kom att förändra hans liv. Senare kom han verka i många år på nyckelposter på Sida, men även på fältet i Afrika.

I Tanzania arbetade Ingvar Andersson med att bygga ut vattenförsörjning på landsbygden. Ambitionerna var höga, och man ville ge alla tanzanier tillgång till rent vatten via modern teknik. Viktiga uppgifter var att identifiera vattenkällor och att designa och bygga anläggningar. När problem sedan upptornade sig i form av drivmedelsbrist till vattenpumpning och bristande underhåll var svenska myndigheter snabba att ta till sig det tycker Ingvar Andersson. De tekniska lösningarna byttes istället ut mot enklare teknik t.ex handpumpar. Dessa kunde också så småningom tillverkas i landet för att på så sätt minska beroendet av importerade produkter och drivmedel.


Ingvar Andersson i fält, privat bild

Men det fanns fortfarande problem, inte minst genom att konsumenterna inte var delaktiga i beslut om byggande, drift och underhåll. Drickvattnet blev också nedsmutsat eftersom användarna hade bristande kunskap om hygien. Med tiden har man kommit att inse att sanitet, vatten och hygienutbildning är nödvändiga insatser som behöver kombineras för bestående hälsoförbättringar. Västvärldens sanitetslösningar är ofta dåligt anpassade för vattenbrist, utan ny teknologi behövs. Sverige och Tyskland är två länder som varit ledande i att hitta sanitetslösningar för områden där vatten är en bristvara t.ex genom så kallade urinsorterande toaletter.

Det är en oerhörd tillgång att ha arbetat i utvecklingsländernas verklighet tycker Ingvar Andersson.

– Tiden i Afrika var en fantastisk upplevelse, inte minst för att vi samarbetade med och kom så nära befolkningen, berättar Ingvar Andersson.

Ingvar Andersson minns hur många nyutexaminerade svenska ingenjörer på 1960- och 70-talen åkte ut som biståndsarbetare i bland annat Botswana, Etiopien, Tanzania och Kenya och byggde skolor, vattenledningar och vägar. Dessa erfarenheter har de sedan haft med sig i senare arbeten inom svenskt näringsliv och förvaltning.

 

Om sanitetsbistånd och Sida

Tillgång till vatten- och avloppssystem och modern stadsplanering var av stor betydelse när Västvärlden industrialiserades, och dessa är tekniker som i hög grad påverkar människors hälsa och beteende. Den nya sanitationstekniken ledde till högre levnadsstandard och bättre hälsa – men också i vissa fall till miljöproblem, exempelvis genom otillräcklig rening av avloppsutsläpp. Lärdomar från utbyggnaden av dessa system i Europa kan vi ha med oss när vatten- och sanitationssystem byggs ut i resten av världen.

I dag saknar cirka 2,6 miljarder människor tillgång till rent vatten och varje dag dör omkring 4 000 barn i sjukdomar som orsakats av brist på rent vatten.FN:s sjunde millenniemål, att säkra en miljövänlig och hållbar utveckling, lägger stor vikt vid rättvis vattentillgång. Andelen människor som saknar rent dricksvatten och vatten för hygien och avlopp ska år 2015 vara hälften så stor som i dag.

Rent vatten och fungerande sanitet är en nyckel för att förbättra liv och hälsa i utvecklingsländer, och vattenfrågorna är och har varit en viktig del och ett prioriterat arbetsområde av svenskt bistånd, där Sveriges kunnande om vattenförvaltning är internationellt erkänt och finns både i näringsliv, civilsamhälle och statsförvaltning.

Biståndsorganisationen Sidas arbete syftar bland annat till att sprida en modern miljölagstiftning och effektiva miljöförvaltningar, till förbättrad tillgång till sanitet, rent vatten för hygien och stöd till en hållbar hantering av vattenresurser och till bättre hantering av naturresurser och tillgång till mark. Organisationen arbetar för att minska föroreningar av floder och vattendrag från bland annat industrier och hushåll genom att skapa medvetenhet om miljöproblemen vilket i sin tur ökar viljan att investera i miljöteknik.

Originalhandlingar - världen som arbetsfält

Preview of file webb_STF_PlatsannonsSIDA__TT_sistanr_1977.pdf at http://www.ingenjorshistoria.se/share/proxy/alfresco-noauth/tam/content/workspace/SpacesStore/cdfe9091-cd92-494a-af9d-5ed193e342ee with style doc is not available.

Se gärna platsannonsen ”Att arbeta i u-land” från SIDA ur Teknisk Tidskrift.

I Svenska Teknologföreningens (STF:s) utlandsmatrikel från 1967 kan du studera en förteckning över föreningens medlemmar som under denna tid verkade/bodde utomlands och var de verkade.