Ingenjörsroller

Lego från 1950-talet.
Är ingenjörsrollen en samhällskonstruktion? Ja, med Lego! Bild från 1950-talet.

Vad är en ingenjör? Ingenjörernas verksamhet har under århundradena spänt mellan många olika roller; från militär till civil verksamhet, från praktiskt arbete i verksamhet som gruvor och industrier till kontorets ritbord, från den lokala orten till världen som arbetsfält.

Ingenjörens roller, arbetsuppgifter och ansvar har utvecklats och förändrats i takt med samhällets utveckling, och med dem följer även olika bilder av vad en ingenjör är och företräder.

I slutet av 1800-talet var ingenjören framförallt en innovatör; i den teknikoptimistiska andan vid förra sekelskiftet blev uppfinnaren en hjälte, och få var de problem som inte förväntades lösas med tekniken. En stark industrialisering, järnväg, telegraf, telefoni – nya tekniska system förändrade livsvillkoren och kom att införlivas i samhället som naturliga delar.

Kring 1920-talet var ingenjören istället en kugge i samhällsmaskineriet. Ingenjörer var anställda i olika delar av offentlig förvaltning, och tidens ”teknokratirörelse” menade att det var de som behärskade tekniken som skulle styra över den. Därtill kom behov av en mer vetenskaplig förankring – samhällsingenjörens utbildning skulle vila på vetenskaplig grund, och han kunde även ges möjlighet att disputera.

Han kunde så småningom också bli en hon. Under 1900-talets första hälft skedde en demokratisering av ingenjörsyrket, i takt med att fler ingenjörer behövdes. Även arbetar- och medelklassens pojkar började drömma om en ingenjörsutbildning, och så småningom även flickor. År 1915 tog Chalmers beslutet att släppa in kvinnor som ordinarie studerande, och KTH följde efter 1921. Detta var relativt sent i internationell jämförelse – i Finland hade kvinnliga teknologer tillåtits 1890, och på Tekniska högskolan i Zürich sedan 1860-talet. Varför hölls den kvinnliga ingenjören utanför yrket så länge?

Andra hälften av 1900-talets präglades av flera stora strider och av viktiga idérörelser: miljö, fred och kärnkraft diskuterades och debatterades. Vi berättar om Hannes Alfvén som tog ställning mot atomenergin och därpå nära nog blev utfryst ur det akademiska samfundet. Ingenjören Joachim Lentz frågar sig om dagens ingenjörer får lära sig att ifrågasätta – finns det något sådant som en politisk ingenjör?

Idag arbetar ingenjören i en globaliserad värld – både människor och kunskap rör sig snabbt över gränser. Svenska ingenjörer bygger upp företag och utvecklar biståndsarbete i andra delar av världen, och vårt land berikas av inflyttande ingenjörer. Den moderna tekniken kräver en ingenjör i världen.


Dessa sidor är publicerade av TAM-Arkiv i syfte att tillgängliggöra de arkiv vi förvaltar för våra medlemmar och relaterade arkivdeponenter inom tjänstemanna- och akademikergrupperna och att bilda kunskap om deras historia och samhällsbetydelse.