Ingenjören i världen

Maja Fjæstad och Jim Löfgren, TAM-Arkiv

Radiotjänsts sändare vid Brunkebergstorg
Teknikutveckling sker i ett internationellt sammanhang, så var det även när radion kom. Den innebar i sin tur ett stort steg mot dagens gränslösa men teknikberoende kommunikationer. Radiotjänsts nya sändare vid Brunkebergs torg, 1925. Foto: Scanpix Historical

Ingenjör är ett internationellt yrke – genom historien ser man täta kontakter med utlandet för att följa teknikutvecklingen och utbyta kunskaper. Studieresor gick framförallt till Tyskland, men även Frankrike och USA.

Ett gott ingenjörsskap krävde att man snabbt kunde ta till sig nya tekniska lösningar som utvecklades i utlandet, och Teknisk Tidskrift publicerade exempelvis artiklar på engelska och tyska. I Svenska Teknologföreningens matriklar kan man se att många ingenjörer verkade i utlandet, på både svenska och inhemska företag.

När ingenjörsrollen breddades på 1970-talet blev nya arbetsfält och nya arenor aktuella. Svenska ingenjörer konstruerade brunnar i Afrika och byggde telesystem i Mellanöstern, samtidigt som utländska ingenjörer flyttade hit och bidrog med nytt kunnande.

Det finns idag såväl en oro för globalt miljöförstörande teknik, ofta kopplad till marknads- och konsumtionskritik, som en övertygelse om att tekniken kan lösa det mesta från miljöproblem och klimatförändringar till energi- och resursbrist och livsmedelsförsörjning. 

Svensk teknik som kullager används i vindkraftverk runt om i världen. Sanitetslösningar exporteras till Afrika, och här sparar vi energi med internationella uppfinningar som lågenergilampor och värmeväxlare. Idag arbetar varje ingenjör med nödvändighet i en global omgivning. Både problem, tekniska lösningar och även ofta juridiska ramverk är transnationella.  

Arabiskt besök hos LM Ericsson
Arabiskt besök hos LM Ericsson. Foto: LM Ericsson/Ingenjörsförbundets arkiv.

 


Dessa sidor är publicerade av TAM-Arkiv i syfte att tillgängliggöra de arkiv vi förvaltar för våra medlemmar och relaterade arkivdeponenter inom tjänstemanna- och akademikergrupperna och att bilda kunskap om deras historia och samhällsbetydelse.

Originalhandlingar – Ingenjören i världen

Preview of file webb_STF_utlandsmatrikel_1967_719_D1_1.pdf at http://www.ingenjorshistoria.se/share/proxy/alfresco-noauth/tam/content/workspace/SpacesStore/031c5cc7-a53f-41d8-9e75-e349017dd0cf with style doc is not available.

I Svenska Teknologföreningens (STF:s) utlandsmatrikel från 1967 kan du se en förteckning över medlemmar som då verkade/bodde utomlands.

I verksamhetsberättelserna nedan kan man se exempel på hur STF rapporterade sina utlandskontakter. Är du intresserad av att läsa fler verksamhetsberättelser, gå vidare till avdelning Arkivet. Nedan finns också en informationsbroschyr från STF på engelska riktad till en internationell publik.  I dokumentet Statement WFEO/UPADI/FEANI kan vi läsa ett uttalande från ”the international community of engineers” till 1972 års FN-konferens om den mänskliga miljön.  Som signatur för FEANI syns STF:s dåvarande vd Bertil Sjögren. Detta dokument behandlas även i artikeln Miljörörelsen och ingenjörsrollen. På fotot nedan från EUSEK-konferensen i Stockholm 1965 finns Sjögren med (sittande tredje från vänster).