Facklig organisering

Arne Andersson, konsult TAM-Arkiv

Tjänstemännen, särskilt ingenjörer, började organiserade sig fackligt på enskilda företag redan i slutet av 1800-talet. Vid den tiden levde de tjänstemän som ville organisera sig, lika riskfyllt med sin anställning, som arbetarna hade gjort när de organiserade sig. Tjänstemännens organisering satte fart först med "Lagen om förenings- och förhandlingsrätt", 1936.

Sjösättning av Tai Ping 1929.  Ur Malmö museers samlingar.
Sjösättning av Tai Ping 1929. Foto Otto Ohm. Ur Malmö museers samlingar.

År 1889 startade en tjänstemannaklubb på Kockums Mekaniska Verkstad i Malmö (KMV). 1919 utarbetade klubben underlag för att initiera en riksomfattande organisation för tjänstemän. Den 12 mars 1920 ställde tjänstemannaklubbens verkmästare vid KMV frågan ”Vilka är tjänstemän inom verkstadsindustri”? Mötet den 6 april 1920 kom fram till att ”Tjänstemän äro sådana personer, som utföra ritkontors- och affärskontorsgöromål, verkstadschefer och verkmästare”.

Kallelse för att bilda en riksomfattande organisation skickades ut och möte hölls i Jönköping den 21 och 22 juni 1920. Ordförande vid mötet var KMV:s ingenjör Gustaf Orrghen. Mötet beslutade att bilda den preliminär förening ”Sverige Verkstäders Tjänstemannaförening” (SVT). Detta blev den första genuina fackföreningen för tjänstemän i Sverige. 

Den 19 december 1920 sammanträdde den nyvalda överstyrelsen och den 19 mars 1921 sammanträdde riksstämman och fackföreningen SVT trädde i funktion.

1931 framfördes önskemål från flera SVT-avdelningar att medlemsrekryteringen skulle utökas till att omfatta övriga grupper av tjänstemän inom industrin. Överstyrelsen (verkställande utskottets protokoll den 4 januari 1931) beslöt enhälligt med hänvisning till stadgarna, paragraf 3 mom 3, att ”medlemskap skall utan förbehåll eller inskränkningar kunna förvärvas av varje tjänsteman, manlig eller kvinnlig, som är anställd inom den svenska industrin”. Detta var starten för facklig organisering av samtliga tjänstemän på ett och samma företag.

SVT startade med att organisera enligt industriförbundsprincipen inom tjänstemannaområdet, även ibland benämnt att organisera ”vertikalt”. Inom Landsorganisations (LO:s) förbund är det industriförbundsprincipen som dominerar vid organisering av arbetare.

Grundtanken var att sammanhållningen och slagstyrkan blev bättre och mer effektiv om samtliga anställda på ett och samma företag och inom sitt avtalsområde, var organiserade inom samma fackförening.

1954 introduceras en annan princip för facklig organisering av ingenjörer genom bildandet av Sveriges Civilingenjörsförbund, CF. Det som introducerades var till skillnad från industriförbundsprincipen att organisera enligt ”yrkes- eller utbildningsprincipen”, ofta kallad den ”horisontella” organisationsprincipen. CF organiserar civilingenjörer. Överenskommelse uppgjordes mellan SIF och CF, att CF strikt organiserar civilingenjörer. Kravet var att ingenjören minst uppnått 180 högskolepoäng. 

Landsorganisationen i Sverige, LO bildades 1898 på initiativ av förbunden inom arbetarkollektivet. Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF bildades 1902 som svar på LO:s bildande. I "Decemberkompromissen" 1906 får arbetarna rätt att organisera sig och träffa kollektivavtal om löner och anställningsvillkor. LO erkänner arbetsgivarnas rätt "att leda och organisera arbetet och fritt anställa och säga upp anställda". "Saltsjöbadsavtalet", Huvudavtalet SAF - LO, 1938 innebär bl. a. att konflikter skulle lösas direkt av parterna utan inblandning av statsmakten.

Det är först 1942 som motsvarigheten startade på tjänstemannasidan med "Avtal om allmänna tjänstemannavillkor", mellan Verkstadsföreningen (VF, numer Teknikarbetsgivarna) och SIF. Fr o m detta genombrott uppstod två avtalsområden på det enskilda området med ett arbetaravtal och ett tjänstemannaavtal. Arbetarnas lönesystem byggde huvudsakligen på timlön och tjänstemännens på månadslön.1946 tecknade SIF och VF första avtalet om "Företagsnämnd", avtalet reviderades 1966 med tillägget "att samråd skall ske innan beslut fattas av arbetsgivaren". I detta arbete ingick CF.

SAF och SIF etablerar samarbete om gemensam lönestatistik och befattningsnomenklatur, BNT 1955. Huvudavtalet för tjänstemän ingås1957.

Svenska Teknologföreningens olika yrkesförbund följde principen att efter avslutade studier anslöt man sig fackligt till de organisationer som fanns representerade på arbetsplatsen. På det enskilda (privata) området var SIF den stora tjänstemannaorganisationen, som organiserade ingenjörer. Det var ingenjörer som tog initiativet att starta den fackliga organiseringen på tjänstemannasidan.

Med företagsnämndsavtalet och dess revision 1966 lades en del av grunden till det som senare kom att bli MBL. En viktig milstolpe för CF var att SIF 1973 tog initiativet till bildandet av Privattjänstemannakartellen PTK, numera Förhandlings- och samverkansrådet PTK. PTK samlade TCO-förbund som Handelstjänstemannaförbundet, HTF, Sveriges Arbetsledareförbund, SALF (numer Ledarna) och Saco-förbund som CF och andra akademikerförbund under ett tak. På verkstadsindustrins område vid protokollering skrev varje organisation på för sin del. Detta medförde att CF erhöll kollektivavtals status. Något som hade uppnåtts på offentliga sidan tidigare.

1996 startade samarbete mellan LO-förbunden och tjänstemännens samt akademikernas organisationer inom verkstadsindustrins område genom "Facken inom industrin", FI.  Det första "Industriavtalet" träffades 1997. I förhandlingarna på tjänstemannaavtalets område representerar TCO-förbundet Unionen tjänstemännen och Saco-förbundet Sveriges Ingenjörer akademikerna (civil- och högskoleingenjörerna). TCO- och Saco-förbunden, tjänstemanna- och akademikerorganisationerna representerar numer fler medlemmar än LO-förbunden. Men inom industriavtalet är antalet personer inom LO-förbundens område fler än för tjänstemännen och akademikerna. Den senaste redovisade statistiken för 2010 var antalet personer som ingick i förhandlingarna för männen 180 001 st (LO-förbunden) och 68167 st (Unionen/Sveriges Ingenjörer). För kvinnorna 41138 st (LO-förbunden) och 29706 st (Unionen/Sveriges Ingenjörer).   

Källor

Kockums, Kulturarv Malmö

Palmqvist, Göta: Arkivbildare SIF, historik, TAM-Arkiv

Löner inom industrin 2010, Facken inom industrin, juni 2011: www.fackeninomindustrin.se

Hans Samuelsson. Befattningsnomenklaturen - ett system för statistik över tjänstemannalöner, mars 1996, TAM-Arkiv.


Dessa sidor är publicerade av TAM-Arkiv i syfte att tillgängliggöra de arkiv vi förvaltar för våra medlemmar och relaterade arkivdeponenter inom tjänstemanna- och akademikergrupperna och att bilda kunskap om deras historia och samhällsbetydelse.